xiaoyu8210
qiuyongsen
jd_midi012
jd460824itm
jd_豫见，就是幸福
jd_chengs790
jd137983koj
robinwolfe
天有病人之否
那遥远的沙丘
Crossborder
妮称无法显示
商品名称：
京&&东&&价：
商品评分：
评&&价&&数：
多品类齐全，轻松购物
快多仓直发，极速配送
好正品行货，精致服务
省天天低价，畅选无忧Voiko allergiasta parantua? L??k?ri kertoo, mist? yliherkkyys johtuu | Allergiat | HS
Tarkista selaimen asetuksista, ett? JavaScript ja ev?steet ovat k?yt?ss?.
Mik?li JavaScript on k?yt?ss?, mutta jokin selainlaajennus est?? sen lataamisen, poista selainlaajennus k?yt?st?.
P?ivitetty:
Kirsti Karttunen
Matti Bj?rkman / Lehtikuva
Siitep&lyn ja siit& koituvien oireiden m&&r&t vaihtelevat vuodesta toiseen. Viime vuosi oli paha koivun siitep&lyvuosi, t&st& vuodesta odotetaan vaimeampaa.
Kuva: Matti Bj?rkman / Lehtikuva
Terminen kev&t alkaa hyvin todenn&k&isesti ensi viikolla ja monin paikoin maata .Alkava kev&t kiihdytt&& my&s jo . Siitep&lykaudesta ei tosin odoteta t&n& vuonna kovin hankalaa, koska koivu kukki viime vuonna niin voimallisesti.
Pitk&ll& aikav&lill& siitep&lylle allergisten edess& voi kuitenkin olla kovia aikoja. Todenn&k&ist& on, ett& siitep&lyallergisten hankala aika pitenee, vaikka edelleenkin voi tulla v&h&isemm&n ja runsaamman siitep&lyn vuosia.Noin joka viidennell& suomalaisella on siitep&lyallergia ja hieman useampi suomalainen k&rsii&allergisesta nuhasta. Allergia- ja astmaliiton mukaan l&hes joka toinen suomalainen k&rsii allergiaoireista el&m&ns& jossakin vaiheessa, eiv&tk& suomalaiset tietenk&&n ole ainoita. Esimerkiksi amerikkalaisista joka viides k&rsii jonkinlaisesta allergiasta.&Mit& allergisen kehossa tapahtuu?Ihmisen immuunij&rjestelm&n tarkoitus on suojata kehoa esimerkiksi bakteereilta, mutta allergioiden kohdalla kehon immuunij&rjestelm&n reaktio on virheellinen. Immuunivaste siis auttaa meit& pysym&&n tervein&, mutta allergisen ihmisen kohdalla immuunivaste ei toimi kuten pit&isi, vaan keho koittaa suojata allergista esimerkiksi siitep&lylt&.&Kehossa on IgE –vasta-aineita, joita allergisilla ihmisill& syntyy esimerkiksi, kun ilmassa on siitep&ly&. IgE –vasta-aineet reagoivat allergian aiheuttajan kanssa, soluista vapautuu v&litt&j&aineita ja seurauksena on oireita, kuten kutinaa, aivastelua ja nen&n tukkoisuutta&, Allergia- ja astmaliiton asiantuntijal&&k&ri
sanoo.Jos kyseess& olisi oikea infektio, aivastelu olisi kehon merkki taistelusta infektiota vastaan. Allergian kohdalla keho siis ik&&n kuin ylireagoi.Jokaisen ihmisen kehossa on IgE –vasta-aineita, mutta allergikoilla niit& on tavallista enemm&n.&Jos IgE –vasta-aineita on vain v&h&n, niin ne eiv&t voi tehd& oireita. Kun niit& on paljon, niin oireisen vaivan, esimerkiksi siitep&lyallergian, riski on suurempi&, Vanto avaa.IgE –vasta-aineiden m&&r&n n&kee verikokeella, mutta ihon pistokoe eli prick-koe, jolla allergiaa tavallisimmin testataan, ajaa saman asian.&Mit& allergisessa reaktiossa tapahtuu?Sy&tt&solujen pinnalla on sit& enemm&n IgE –vasta-aineita, mit& allergisempi on.&Mit& enemm&n IgE –vasta-aineita on esimerkiksi omenaa kohtaan, niin sit& voimakkaampi allerginen reaktio. Omenaa puraistessa ja sen p&&sty& elimist&&n, omena sitoutuu kahden IgE –vasta-aineen v&liin ja laukaisee sy&tt&solusta vapautuvat v&litt&j&aineet, esimerkiksi histamiinit, aiheuttavat oireet eli kutinan ja voimakkaamman liman erityksen&, Vanto sanoo.&Miksi itselle sopivan allergial&&kkeen l&yt&minen voi olla vaikeaa?Allergioita on erilaisia ja siksi on vaikea l&yt&& hoitoa, joka sopisi kaikille, kaikkiin oireisiin.&Esimerkiksi ruoka-allergiassa hoito on erilainen kuin vaikkapa koivun siitep&lyallergiassa&, Vanto sanoo.
Hoidon l&yt&mist& voi hankaloittaa sekin, ett& monet ihmiset saavat allergiaoireita monesta eri asiasta.&Elimist& reagoi allergiaan monella tavalla ja ne kaikki voivat vaatia hoitoa. Sama l&&ke ei v&ltt&m&tt& auta silmien kutinaan ja kurkun karheuteen, joten hoitaminen monimutkaistuu.&Lievempiin allergioihin k&ytet&&n yleens& anti-histamiinia eli histamiinin vapautumista est&v&& l&&keainetta. Paras hoito allergiaan on allergian aiheuttajan v&ltt&minen, mutta esimerkiksi siitep&lyn kohdalla se ei luonnollisestikaan ole mahdollista.&Miten allergial&&kkeit& testataan?&Esimerkiksi hiirille pystyt&&n kehitt&m&&n allergioita ja l&&kkeit& testataan hiirille kehitetyille allergiamalleille. Se ei tietysti ole sama asia kuin l&&kkeiden testaaminen ihmisill&, se on selv&&, Vanto kertoo.Uusia l&&kkeit& on kuitenkin testattava ja jotta l&&kkeet saadaan ihmisten k&ytt&&n, testataan niiden tehoa yleens& ensin el&imill&.Testaaminen on siis vaikeaa juuri siksi, ett& el&imille allergia pit&& erikseen kehitt&&, jotta allergiareaktiota voidaan testata.&Voiko allergiasta parantua?&N&ytt&& silt&, ett& i&n my&t& allergiaoireet eiv&t ainakaan vaikeudu&, Vanto toteaa.&Jos tutkitaan nuoria aikuisia, niin monilla oireet ovat lieventyneet tai jopa h&vinneet kokonaan. Se, ett& allergia vaikeutuisi ja vaikeutuisi on harvinaista.&Sit& tutkijat eiv&t kuitenkaan tied&, katoaako allergia vai helpottavatko oireet luonnollisen sied&ttymisen kautta.&Kun allergeenien kanssa ollaan tekemisiss& pitki& aikoja, niin herkistyminen helpottuu, mutta tarkkaa vastausta t&h&n ei ole. Vaikka Suomessa on tehty pitk&aikaistutkimuksia allergiasta, niin viel& parikymment& vuotta sitten k&yt&ss& ei ollut ty&kaluja, joilla olisi pystytty tutkimaan, mit& tapahtuu&, Vanto sanoo.
Ei voimassaolevaa lukuoikeutta
S?hk?posti
Muista kirjautuminen
& Sanoma 2014
Helsingin Sanomien k?ytt?ehdot
Hyv?ksy viel? palvelukohtaiset k?ytt?ehdot.
Olen t?ysi-ik?inen ja minulle saa l?hett?? tietoa Helsingin Sanomien ja Sanoma-konserniin kuuluvien yhti?iden kilpailuista ja tarjouksista s?hk?postilla
Olen lukenut
ja hyv?ksyn ne.
Hyv?ksy ja jatka
Uusi tietosuojalauseke ja ev?stek?yt?nn?t
Tietosuojalausekkeemme on muuttunut. Ole hyv? ja hyv?ksy Sanoman
Hyv?ksy ja jatka
& Sanoma 2014
Ei kiitos, .
S?hk?postiosoitteesi:
L?het? aktivointiviesti
(C) Sanoma 2013
S?hk?postiosoitteesi:
L?het? aktivointiviesti
(C) Sanoma 2013
S?hk?posti
Muista kirjautuminen
& Sanoma 2014
Helsingin Sanomien k?ytt?ehdot
Hyv?ksy viel? palvelukohtaiset k?ytt?ehdot.
Olen t?ysi-ik?inen ja minulle saa l?hett?? tietoa Helsingin Sanomien ja Sanoma-konserniin kuuluvien yhti?iden kilpailuista ja tarjouksista s?hk?postilla
Olen lukenut
ja hyv?ksyn ne.
Hyv?ksy ja jatka
Uusi tietosuojalauseke ja ev?stek?yt?nn?t
Tietosuojalausekkeemme on muuttunut. Ole hyv? ja hyv?ksy Sanoman
Hyv?ksy ja jatka
& Sanoma 2014
Ei kiitos, .
Ei viel? tunnuksia?
Rekister?idy
Yritys/-yhteis?k?ytt?j?, .
Luo oma nimimerkkisi
Artikkelin kommentoinnissa esiinnyt nimimerkill?. Sinusta ei kerrota muita tietoja toisille k?ytt?jille.
Huomioithan, ett? nimimerkki? ei voi vaihtaa. Eth?n k?yt? nimimerkiss?si erikoismerkkej? (esim. #,EUR,$,&).
Nimimerkki
Seuraa aiheita – se on ilmaista
Seuraamalla haluamiasi aiheita
varmistat ettei yksik??n juuri sinua kiinnostava uutinen j??
huomaamatta.
Seuraa aihetta – se on ilmaista
Seuraamalla haluamaasi aihetta varmistat, ettei yksik??n
aiheeseen liittyv? uutinen j?? huomaamatta. Kirjaudu tai
rekister?idy ja aihe on seurannassa.
Tallenna artikkeli – se on ilmaista
Artikkelit tallentuvat omaan leikekirjaasi. T?ll? tavalla
l?yd?t suosikkiartikkelisi helposti aina tarvittaessa. Kirjaudu tai
rekister?idy ja artikkeli tallentuu automaattisesti leikekirjaan.
Tallenna sarjakuva – se on ilmaista
Sarjakuvat tallentuvat omaan leikekirjaasi. T?ll? tavalla l?yd?t suosikkiartikkelisi
helposti aina tarvittaessa. Kirjaudu tai rekister?idy ja sarjakuva tallentuu
automaattisesti leikekirjaan.
Kirjaudu tai rekister?idy – se on ilmaista
Kirjaudu nykyisill? HS.fi-tunnuksillasi ja voit kommentoida
uutisia, arvioida muiden kommentteja, lukea P?iv?n lehte? (mik?li
sinulla on k?yt?ss?si lukuaikaa), tallentaa artikkeleita, laittaa
aiheita seurantaan, sek? muokata etu- ja uutissivua. Mik?li sinulla
ei viel? ole tunnuksia, rekister?idy k?ytt?j?ksi.
Aihe on nyt seurannassa
N?et kaikki seuraamasi aiheet . Kun seuraamaasi aiheeseen tulee uusia uutisia, saat niist?
tiedon omaan profiiliisi.
Artikkelin tallennus onnistui.
Artikkelit tallentuvat omaan leikekirjaasi.
Sarjakuva tallennus onnistui.
Sarjakuvat tallentuvat omaan leikekirjaasi.
Rekister?ityminen
Rekister?itym?ll? k?ytt?j?ksi voit tallentaa artikkeleita,
laittaa aiheita seurantaan, kommentoida uutisia sek? muokata etu- ja
uutissivua.
Rekister?ityminen
Rekister?itym?ll? k?ytt?j?ksi voit tallentaa artikkeleita,
laittaa aiheita seurantaan, kommentoida uutisia sek? muokata etu- ja
uutissivua.
Rekister?ityminen
Rekister?itym?ll? k?ytt?j?ksi voit tallentaa artikkeleita,
laittaa aiheita seurantaan, kommentoida uutisia sek? muokata etu- ja
uutissivua.
Rekister?ityminen
Rekister?itym?ll? k?ytt?j?ksi voit tallentaa artikkeleita,
laittaa aiheita seurantaan, kommentoida uutisia sek? muokata etu- ja
uutissivua.
Kiitos rekister?itymisest?si!
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Aihe on nyt otettu seurantaan.
Kiitos rekister?itymisest?si!
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Artikkeli on nyt tallennettu leikekirjaan.
Kiitos rekister?itymisest?si!
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Sarjakuva on nyt tallennettu leikekirjaan.
Kiitos rekister?itymisest?si!
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
S?hk?postiosoitteesi toimii P?iv?n lehden k?ytt?j?tunnuksena.
Saat antamaasi s?hk?postiosoitteeseen palvelun k?ytt??n liittyv?t
aktivointiviestit.
S?hk?postiosoitteesi toimii P?iv?n lehden k?ytt?j?tunnuksena.
Saat antamaasi s?hk?postiosoitteeseen palvelun k?ytt??n liittyv?t
aktivointiviestit.
S?hk?postiosoitteesi toimii HS Digilehden k?ytt?j?tunnuksena.
Saat antamaasi s?hk?postiosoitteeseen palvelun k?ytt??n liittyv?t
aktivointiviestit.
S?hk?postiosoitteesi toimii Digilehden k?ytt?j?tunnuksena.
Saat antamaasi s?hk?postiosoitteeseen palvelun k?ytt??n liittyv?t
aktivointiviestit.
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Aihe on nyt otettu seurantaan.
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Artikkeli on nyt tallennettu leikekirjaan.
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Sarjakuva on nyt tallennettu leikekirjaan.
Aktivoi tunnuksesi ennen kuin voit kirjautua palveluun uudelleen. Tunnuksesi aktivointilinkki l?hetet??n antamaasi s?hk?postiosoitteeseen. Jos et saa viesti?, tarkista roskapostikansiosi (spam).
Rekister?inti ep?onnistui,
s?hk?postiosoite on jo k?yt?ss?.
Anna salasanasi ja voit sen j?lkeen kirjautua palveluun. Jos
olet unohtanut salasanasi, voit tilata uuden
t?st?. Uusi
salasana l?hetet??n s?hk?postiisi.
K?ytt?j?tunnustasi ei ole aktivoitu.
S?hk?postiisi on aiemmin l?hetetty aktivointiviesti. Jos
haluat, ett? aktivointiviesti l?hetet??n sinulle uudelleen, klikkaa
alla olevaa L?het? aktivointiviesti -painiketta.
S?hk?postiosoite on jo k?yt?ss?, ja
se pit?? aktivoida.
S?hk?postiisi on aiemmin l?hetetty aktivointiviesti. Jos
haluat, ett? aktivointiviesti l?hetet??n sinulle uudelleen, klikkaa
alla olevaa L?het? aktivointiviesti -painiketta.
S?hk?postiisi on l?hetty tunnuksen
aktivointiviesti.
K?ytt?j? on jo olemassa
Anna salasanasi, niin liit?mme olemassa olevan tilisi
Facebook-tiliin ja voit jatkossa kirjautua HS.fi:hin
Facebook-tunnuksellasi.
Oletko varma, ett? haluat poistaa
tallentamasi artikkelit?
Kiinnostaako aihe? Klikkaa Seuraa-nappia.
N?et kaikki seuraamasi aiheet .
Tallentamasi artikkelit l?ytyv?t leikekirjastasi.
Tallentamasi sarjakuvat l?ytyv?t leikekirjastasi.
J?rjestelm?ss? tapahtui virhe, ole hyv? ja yrit? hetken p??st?
uudelleen.
Olet jo kirjautunut
Digilehteen. Voit k?ytt?? HS.fi:ss? samaa tunnusta ja salasanaa.
Sijaintia ei pystytty
m&&ritt&m&&n
Sallimalla paikannuksen n?et
sijaintipaikkakuntasi s??tilanteen. Sallitko paikannuksen?
Vaihe 1:Omat tiedot
Vaihe 2:Valmis
Kirjautuminen onnistui
Ohjataan uudelle sivulle...
Kirjautuminen ep?onnistui
antamasi s?hk?postiosoite tai salasana on virheellinen.
Kirjaudu sis??n
K?ytt?j?tunnus
Muista sis??nkirjautuminen
& Sanoma 2014
Helsingin Sanomien k?ytt?ehdot
Hyv?ksy viel? palvelukohtaiset k?ytt?ehdot.
Olen t?ysi-ik?inen ja minulle saa l?hett?? tietoa Helsingin Sanomien ja Sanoma-konserniin kuuluvien yhti?iden kilpailuista ja tarjouksista s?hk?postilla
Olen lukenut
ja hyv?ksyn ne.
Hyv?ksy ja jatka
Uusi tietosuojalauseke ja ev?stek?yt?nn?t
Tietosuojalausekkeemme on muuttunut. Ole hyv? ja hyv?ksy Sanoman
Hyv?ksy ja jatka
& Sanoma 2014
Ei kiitos, .
P?ivit? salasanasi
Olemme tiukentaneet salasanavaatimuksia. Olemme l?hett?neet s?hk?postiosoitteeseesi linkin, jolla voit asettaa uuden salasanan.
Uuden salasanasi on oltava v?hint??n 6 merkki? pitk?, ja siin? on oltava sek? kirjaimia ett? numeroita.
Jos sinulla ei ole viel? tunnuksia, .
Yritys/-yhteis?k?ytt?j?, .
Lis?? digitaaliset aikakauslehdet tilaukseesi
Suositut digitaaliset aikakauslehdet Hesarin kautta. Tilaus sis?lt?? seuraavat lehdet: Glorian ruoka ja viini, Kodin kuvalehti, Tiede, HS Teema, Meid?n perhe ja Hyv? terveys.
Hesarin tilaajille alk. 5 eur/kk. Tutustu 2 viikkoa maksutta!
Oletko jo tilaaja?Solecollector
Release Dates
More from Complex
Featured Stories
Release Dates
Release Dates?kestam Holst m fl
Kungsgatan 5
103 87 Stockholm
Phone: +46 8 14 11 11
Fax: +46 8 21 68 10
Alla inl?gg sedan 2005
Antal inl?gg: 1764
Kommentarer: 1249
Guldet vann vi f?r Playgrounds "THE WORLD COOLEST FITTING ROOM".
Vad ungdomen pysslar med n?r de surfar p? n?tet ?r det m?ngen f?r?lder som funderar p?. Det har ?gnats spaltmeter efter spaltmeter i tidningarna och timmar av nyhetsprogram p? TV ?t att debattera denna heta kartoffel.
P? ?kestam Holst tycker vi s?klart ocks? att det ?r kul att veta vad ungdomen har f?r sig, men av lite andra anledningar. Under veckan har vi haft en prao, Emil Hultling 15 ?r. Emil har f?tt redog?ra lite f?r hur han och sina generationskamrater anv?nder och ser p? Internet.
Emil ber?ttar bland annat att han och hans v?nner, ?ven om Internet har funnits under hela deras livstid, inte riktigt s?g po?ngen med det f?rr?n de b?rjade spela datorspel. Via Pettson och Findus, ?ver Age of Empires fram till World of Warcraft, har resan g?tt. Och pl?tsligt var de p? n?tet.
Enligt Emil spelar cirka en tredjedel av alla han k?nner mmorpg (massively multyplayer online role-playing games). F?r dem ?r det en naturlig del av vardagen. Att det ?r via spelen som dessa ungdomar har f?rst?tt nyttan med Internet ?r intressant. Hur kommer det att p?verka deras framtida internetbeteende m?nntro?
Emil ber?ttar ?ven att hans relation till datorn har f?r?ndrats ?ver ?ren. F?rr satte han och sina v?nner sig ner framf?r burken, slog p? den, spelade och st?ngde sedan av f?r att ?gna sig ?t n?gonting annat. Nu finns allt som man kan &?gna sig ?t& p? Internet. S?ledes har balansen mellan offlinev?rlden och onlinev?rlden kraftigt f?rskjutits till onlinev?rldens f?rdel. F?r ungdomen ?r Internet en mycket mer central del av livet ?n vad det ?r f?r oss.
Enligt Emil ?r de flesta sin f?rsta mailadress trogen. F?r Emils del ?r det en hotmailadress. Hotmailadressen var ett krav f?r att skaffa msn. F?r mailar g?r de inte s? mycket, kidsen. Men mailadressen ?r f?rst?s ett m?ste f?r att anm?la sig till diverse forum och sajter. Men det visar ?nd? hur viktigt det ?r f?r google, msn & grabbarna att ha &kontroll& ?ver mailadressen, Internets personnummer.
Men kommunikationen sker hellre via msn, facebook eller Skype ?n via mail. Enligt Emil rings det kors och tv?rs med Skype, ?ven bland dem som befinner sig i samma stad. Lovande f?r Skype som vill in i mobilen, att Skype-vanan bland de unga ?r lika rotad som telefonvanan.
F?r Emil och hans v?nner h?r dator och musik ihop. Musik ?r per definition digitalt. Musikkonsumtionen skiljer sig starkt fr?n min generations. Medan vi pratar om n?r vi k?pte v?r sista CD-skiva har m?nga inom denna generation aldrig ens ?gt en CD-skiva. De som k?per skivor g?r det n?r de vill st?dja en artist som de tycker s?rskilt mycket om. Men att betala f?r musik ?r helt ok, enda anledningen till att ingen g?r det nu ?r att utbudet upplevs som d?ligt och f?rfarandet kr?ngligt.
S?dan ?r ungdomen.
I tisdags h?ll jag ett f?redrag f?r ett av Sveriges st?rsta och finaste f?retag och t?nkte i sann open source-anda dela med mig av presentationen h?r p? bloggen. F?redraget gick under titeln &The Fall of Advertising and the Rise of Creativity&.
Inledningen ?r alla v?l f?rtrogna med. Medan v?r omgivning ?r i st?ndig f?r?ndring har v?r bransch st?tt still. F?ljande exempel illustrerar detta:
Tv? reklamer f?r choklad, hundra ?r emellan, men ?nd? ack s? lika. I hundra ?r har choklad s?lts p? samma s?tt: Glad-unge-?ter-choklad.
Reklambranschen har varit or?rlig d? det fram tills mycket nyligen inte har funnits n?gonting som har tvingat fram f?r?ndringar. Reklam har varit som demokrati, ”a pretty rotten thing but the best we’ve got”.
Men som vi alla vet har det h?nt en hel del de senaste ?ren. Reklamfarkosten, medierna, har g?tt fr?n mogulernas till konsumenternas h?nder. Ingen ?r l?ngre beroende av medier f?r underh?llning och information. D? f?rlorar reklam en del av sitt existensber?ttigande. Konsumenterna har inte bara tagit makten ?ver medierna utan ?ven ?ver budskapen. Var och en av oss kan i dag sprida kraftfulla varum?rkesbudskap. Detta g?r ”brand onions” och andra innifr?nut-t?nkande varum?rkesmodeller f?rlegade.
F?ljande adbust visar tydligt hur m?ktig konsumenten har blivit relativt varum?rkes?garna. Titta f?rst p? originalet och sen p? busten.
Medan denna nya v?rld f?rs?tter oss i helvetet ?r det inte bara konsumenten som ?r i himmelen utan ?ven de smarta varum?rken som kan utnyttja situationen. Blendtec, som har gjort f?ljande och m?nga anda filmer, ?r ett lysande exempel p? detta. De har med en minimal budget g?tt f?rbi s?v?l media som reklambyr?er. De kommer inte vinna fina reklampriser men f?r dem r?cker nog f?rs?ljningsutvecklingen gott och v?l. + 43% f?rsta ?ret och +500% sedan f?rsta filmen visades p? Youtube.
Hur b?r reklambyr?er agera f?r att m?ta denna sk?na nya v?rld? Inte genom att ge upp och l?ta konsumenter g?ra reklam, utan genom att ta sig en titt p? den egna v?rdekedjan. H?r ?r den, fr?n det att ett uppdrag vinns, tills reklamen f?ljs upp.
Men m?ste vi arbeta enligt denna modell? Var i kedjan ligger v?r k?rnkompetens? V?r k?rnkompetens ?r det som inte f?rlorar i v?rde i takt med att traditionell reklam g?r det. V?ra k?rnkompetenser ?r konsumentf?rst?else och kreativitet. Och det ?r p? dessa som vi m?ste bygga v?r &competitive advantage&.
Tar vi bort alla andra sm? l?dor ur v?rdekedjan ?r det tydligt att vi med dessa kompetenser kan g?ra s? mycket mer ?n bara reklam. Vi beh?ver inte skapa reklamidéer utan kan skapa idéer som l?ser v?ra kunders problem. Idéer som kan, men inte alls beh?ver vara reklam.
S?v?l Nike+ som ?kestam Holsts Norrlansguldjeans och kycklingkampanj f?r Playground ?r exempel p? idéer som inte ?r reklamidéer.
Givetvis kan och b?r vi forts?tta att g?ra reklam. Men vi b?r inte utg? fr?n reklamskaparmodellen utan helt fritt fr?n kundproblemet f?r att sedan med hj?lp av v?r konsumentf?rst?else och kreativitet skapa just idéer som l?ser v?ra kunders problem. Det faktum att Norrlandsguldjeans s?ldes f?r dyra pengar p? Tradera illustrerar ?ven en annan po?ng, att vi i alla v?ra l?sningar m?ste skapa v?rde f?r v?ra kosnumenter. V?ra konsumenter ?r n?mligen inte l?ngre tvingade att ta del av det vi skapar.
?ven om det ?r f?rbjudet att p? denna blogg skriva mer om Cadburyapan, ?r den ett fint exempel p? ”vanlig” reklam som har skapats med idén och inte reklamidén som utg?ngspunkt och som dessutom ger konsumenten n?got som till och med blir ?n mer v?rdefullt ?n TV-mediets vanliga inneh?ll. Dessutom st?r Cadbury-filmen i fin kontrast till de tv? chokladreklamerna ovan.
Vi har l?rt oss en l?xa. Vi ?r inte l?ngre i reklambranschen utan i kreativitetsbranschen. Inom denna bransch ?r s?v?l spelreglarna som m?jligheterna helt nya. Och d?rav ”the fall of advertising and the rise of creativity.”
We are very grateful to receive a gold for our RFSU Love support campaign, in the internet advertising category. To complement this, we also picked up two finalists, one for Love support in the integrated category, and one in the print category for Nezeril nose spray.
Fingers crossed, we have five pieces of work short listed in Eurobest the year. Two nominees for Playground with &THE WORLD COOLEST FITTING ROOM& in Special Events and in-Store Marketing. One for Pause Ljud och Bild &wallpaper& and two for Posten &Banner Wish& and &Moving boxes& all in the Cyber category.
The results we be released tomorrow at Noon GMT.
I takt med att b?rsen blir allt mer skakig s? ?kar intresset ist?llet f?r traditionella sparkonton. Som s? ofta ligger SBAB steget f?re och utmanar storbankerna med n?gra av marknadens b?sta r?ntor. 4,05% p? sparkontot och 4,80% p? SBAB-kontot f?r alla som har bol?n p? minst en miljon.
Annonsen kommer g? i morgonpress.
When the stock market now is getting more shaky there is an increased interest in traditional savings account. The Swedish mortgage institute SBAB is as usual one step ahead putting pressure on the Big Banks, with some of the best interest rates on the market. 4,05% on the savings account and 4,80% on the SBAB-account for all SBAB-clients with mortgages of at least one miljon kronor.
The ad will run in dailies.
Idag rapporteras p?
att &mingelsajterna& tappar oerh?rt mycket folk tillf?rm?n f?r Facebook. Lunarstorm har t ex tappat 40% av sina bes?kare och andra sociala n?tverkssajter bl?der som sjutton.
Vad beror det p? att en sajt som Facebook slagit undan benen p? sina konkurrenter? Har Facebook b?ttre applikationer, ett trevligare gr?nssnitt eller en b?ttre anv?ndarnytta? N?r det g?ller applikationer s? har Facebook ett ?vertag, men det ?r knappast det som gjort att folk valf?rdat till sajten som muslimer till Mecca?
Nej, jag tror att det har med den m?nskliga drivkraften tillh?righet att g?ra. N?r drevet b?rjar g? s? uppst?r ett slags kollektiv masspsykos och byket f?ljer efter. Visst finns s?kert ett &nyhetens behag& men personligen tror jag att det ?r r?dslan att st? utanf?r som driver. Det ?r helt enkelt viktigt att finnas d?r alla andra ?r.
Jag ser Internetbeteendet, n?r det g?ller den h?r typen av sociala n?tverkssajteter, lite som ett sm?stadsbeteende. Jag kommer fr?n Nyk?ping en liten stad 10 mil s?der om Stockholm. Och som ni kan f?rst? s? ?r utbudet av utest?llen relativt begr?nsade d?r. Det fanns ca 5 st?llen att g? till om man ville ut att dansa och tr?ffa folk kv?llstid. Det intressanta med Nyk?ping var att det alltid bara var ett enda st?lle som g?llde. Och d? gick alla dit. Men ?ret efter kunde det vara ett helt annat st?lle som var inne, och d? var alla d?r ist?llet.
Det k?nns lite som det beteendet nu infunnit sig p? n?tet. S? fr?gan ?r vad kommer efter Facebook?
Tv? insikter l?gger grund f?r ?rets julfilm fr?n Posten: M?nniskor vill
fortfarande allra helst f? julh?lsningar i form av traditionella julkort som
b?rs hem av brevb?raren. Och Posten ?r fortfarande ensamma om att bes?ka
varenda avkrok av Sverige varje vardag ?ret om. Kampanjen kompletteras med
bl a online-aktiviteter f?r hybridjulkort och butiksevent med scrapcards.
Numera l?mnar ingen st?rre kampanj byr?n utan m?jlighet till interaktivitet
och engagemang. P? n?tet och i verkligheten.
S? h?r i slutet av ?ret ?r det roligt att konstatera att Posten g?r b?ttre
?n n?gonsin, trots eller tack vare ?kande konkurrens fr?n bl a tyska och
norska Posten (DHL och Citymail) om de l?nsammare f?retagskunderna. Tyskarna
och norrm?nnen har en sk?n sits med monopol p? sina hemmamarknader,
samtidigt som man f?rs?ker skrapa gr?dden av moset i Sverige. Men v?nta
bara, monopolen faller s?kert s? sm?ningom d?r ocks? och d? har svenska
Posten goda f?ruts?ttningar eftersom man l?rt sig agera i konkurrens under
l?ngre tid ?n n?got annat Postbolag. Sverige var n?mligen f?rst i v?rlden
med avreglering redan p? 90-talet. S?nt ?r bra att komma ih?g n?r man har
synpunkter p? Postens n?dv?ndiga rationaliseringar av t ex kontorsn?tet.
om Pommac och andra som tror att en produkt s?ljer sig sj?lv, av Mats Walin p? Dagens Handels sajt. Och som ett ofrivilligt bevis p? sin egen nostalginarkos pratar Pommac p? sin
fortfarande om n?got som h?nde f?r n?stan tre ?r sedan.
Kanske lite fl?skfilé av ?kta gris? Trevlig helg.
?r det v?rdet b?rsen tappat hittills p? drygt fyra m?nader. Varf?r?
Egentligen ?r konjunkturen inte speciellt mycket s?mre nu ?n f?r fyra m?nader sen. Den svenska ekonomin m?r relativt bra, m?nga svenska f?retag g?r som t?get och arbetsl?sheten har i princip aldrig varit l?gre.
Visst har r?ntan ?kat lite, Ericsson levererade inte de resultat som f?rv?ntades och ekonomin i USA k?mpar fortarande, men egentligen ?r skillnaden inte s? oerh?rt stor idag, j?mf?rt med den 16 juli, s? att b?rsen borde tappa 1000 miljarder i v?rde.
S? varf?r rasar b?rsen nu?
Anledningen stavas - p s y k o l o g i. Att en bransch som upplevs s? oerh?rt analytisk, rationell och korrekt ska p?verkas av den emotionella faktorn ?r ju faktiskt intressant.
Nobelpristagaren i ekonomi, Maurice Allais konstaterade i och f?r sig detta redan 1988.&When the economic risks are high, as in investment decisions, a person?s choice among different options will often be irrational and unpredictable&
S? precis som i de flesta val och beslut vi g?r s? ?r det k?nslan som styr.
Senaste g?ngen jag ?kte Arlanda Express var det Melker Andersson som v?lkomnade till Stockholm. D? det inte var f?rsta g?ngen jag h?rde restaurangmogulen mala p?, st?ngde jag ?ronen. Men en liten detalj fick mig att reagera. Den h?r g?ngen var inte Arlanda Express brara &det snabbaste s?ttet att ta sig in till Stockholm& utan ?ven &det snabbaste och mest milj?v?nliga s?ttet att ta sig in till Stockholm&.
Tur f?r Arlanda Express att de r?kar vara ett t?g, d? kan de g?ra som s? m?nga andra f?retag som helt pl?tsligt uppt?cker att de ?r milj?v?nliga: skryta vitt och brett om sin nyuppt?ckta konkurrensf?rdel.
Men vad tycker egentligen konsumenter om SM i milj?reklam? Och ?n viktigare, vad har milj?reklamen f?r effekt p? dem?
Det och lite annat har ?kestam Holst touchat vid i en miniunders?kning om svenskars f?rh?llande till milj?, varum?rken och reklam.
Direkt till titelfr?gan, vilka varum?rken ?r enligt svenskarna de mest milj?v?nliga?
1. Svanen 25%2. Grumme 18%3. ?nglamark 16%4. Skona 14%(Spontana svar p? fr?gan ”N?mn ett milj?v?nligt varum?rke som du k?nner till”)
Att tre fj?rdedelar av de tillfr?gade anger gamla helyllevarum?rken som ?r efter ?r i det tysta har k?mpat f?r milj?n, tecknar en ?del bild av den svenske konsumenten.
Men sen blir det intressant. Hela tio procent av de tillfr?gade anger n?mligen bilvarum?rken som det f?rsta milj?v?nliga varum?rke de t?nker p?.
Detta trots att sextio procent i en tidigare fr?ga svarade att de tycker att det ?r en bra idé att begr?nsa m?jligheten f?r biltillverkare att via reklam knyta milj?associationer till sig.
Hur g?r det ihop? Kan det vara s? att folk s?ger en sak, men i sj?lva verket tycker en helt annan?
M?nstret blir ?n tydligare n?r de tillfr?gade f?r svara p? ifall de litar p? reklam med milj?associationer. Tv? tredjedelar s?ger att de inte g?r det. Men d? borde de v?l inte heller tycka att varum?rken som Volvo, Citro?n och Saab ?r milj?v?nliga?
Och om folk inte litar p? milj?v?nlig reklam, borde de v?l ocks? tycka
illa om den? Men p? fr?gan vad som tycks om reklam som anspelar p? milj?,
svarar tv? tredjedelar att de tycker om s?dan reklam.
Inte s? konstigt med tanke p? att majoriteten uppger att de t?nker p?
milj?n n?r de handlar. D? ?r det v?l bra med reklam som kan ge en fina
argument f?r att r?ttf?rdiga detta nobla beteende.Inte nog med att bilar st?r f?r tio procent av de spontant n?mnda milj?v?nliga varum?rkena, n?r de tillfr?gade ombads att p? en skala ange hur pass milj?v?nliga en rad olika svenska f?retag upplevs, ligger v?ra tv? svenska bilvarum?rken ganska bra till i f?rh?llande till ”vanliga” varum?rken.
Unders?kningen m?lar upp en klassisk bild av m?nniskan: Hon s?ger en sak, tycker en annan och beter sig p? ett tredje s?tt.
F?r att hj?lpa m?nniskor att r?ttf?rdiga sina beteenden, som ofta rimmar illa med tankar och p?st?dda ?sikter, ?r reklam en bra brygga.
Sen kan man tycka vad man vill om att alla f?retag vill hoppa p? milj?t?get rakt in i konsumentens p?st?tt gr?na hj?rta.
har p? uppdrag av
gjort en stor unders?kning om svenskarnas ink?psplaner inf?r 2008. De &tio viktiga slutsatserna& om hur folk vill shoppa ?r en bl?ndade uppvisning i den traditionsrika sporten att sparka in ?ppna d?rrar.
1. Kvinnor ?r klart mer ben?gna att shoppa ?n m?n.
2. Kl?der, skor, accessoarer och sk?nhetsprodukter ?r hetare bland kvinnorna ?n bland m?nnen.
3. Kvinnorna ?r ocks? mer villiga att spendera pengar p? prylar och utrustning som f?rb?ttrar och f?rgyller hemmet.
4. M?nnen vill framf?r allt l?gga mer pengar p? konsumtion som ?r kopplad till fritidsaktiviteter.
5. Allra h?gst prioriterar m?nnen ink?p av tv-apparater, datorer, mobiltelefoner och annan hemelektronik.
6. De st?rsta konsumtionsbehoven har svenskar i 20-40-?rs?ldern.
7. ?ldre personer anser ofta att de har n?stan allt de beh?ver.
8. Optikhandeln ?r en av f? branscher som har det b?ttre f?rsp?nt bland ?ldre ?n yngre.
9. Lusten att spendera mer pengar i detaljhandeln ?r klart st?rst i hush?ll med l?ga inkomster.
10. Hush?ll med l?ga inkomster ?r de enda som ?r klart positiva till att l?gga mer av pengarna p? livsmedel.
I ?rlighetens namn ?r det ju knappast varken GfK:s eller Market Magasins fel att resultaten blir vad de blir, s? ingen skugga ?ver dem (det finns faktiskt en del intressanta djupdykningar i ). Det enda man kan konstatera ?r v?l att, trots att vi upplever att vi lever i en v?rld d?r allt f?r?ndras med fiberoptisk hastighet s? h?nder det inte s? mycket p? djupet i m?nniskors beteenden, vanor och drivkrafter.
Som vi skrev f?re helgen s? forts?tter media att uppm?rksamma v?r kampanj f?r Playground. F?rutom att SVT och ABC valde att g?ra en uppf?ljning p? sitt f?rra inslag om H?nspappan s? har kampanjen ocks? blivit exponerad p? Landet Runt och i Aftonbladet.
Se andra inslaget p? ABC:
Se inslaget fr?n Landet Runt:
L?s artikeln i Aftonbladet och i Punkt SE:
T?nk dig att du arbetar inom en bransch som ?r en av v?rldsekonomins mest centrala. En bransch som ?r navet i ett ?n st?rre ekosystem utan vilket hela v?rlden skulle braka samman. Det finns bara tv? f?retag, ditt och ett annat.
Marknaden p? vilken du s?ljer dina produkter ?r v?rd en sis?d?r 380 miljarder kronor. Ditt f?retags produkter har en livstid fem g?nger en diskmaskins, tar i snitt sju ?r att utveckla och producera och de dyraste varianterna kostar i runda sl?ngar en miljard sp?nn. De f?retag som k?per dina produkter s?tter in dem i st?rre system och s?ljer vidare till konsumenter av k?tt och blod. K?parna ?r notoriskt ol?nsamma och nedtyngda av regleringar, politik och sv?ra strukturella problem. Och egentligen beh?ver de inte k?pa dina produkter eftersom det r?der en osannolik ?verkapacitet, fullt dugliga varianter st?r bara och skr?par.
B?de ditt f?retag och det andra ?r hetsade av ?gare och politiker att st?ndigt utveckla och s?lja nya produkter. Det ena f?retaget ?r en symbol f?r det fungerande multilaterala Europa och det andra USA:s st?rsta exportf?retag.
P? denna marknad har din konkurrent utvecklat en sjuhelsikes skrytprodukt som i n?gra ?r har paraderat runt och stoltserat inf?r v?rldspressen. Du ?r tv?a och du ?r piskad att komma med en ny produkt som g?r dig till vinnare p? denna om?jliga marknad.
Hur g?r du?
– Tidigare tog vi sj?lva fram de flygplan vi tyckte kunderna skulle ha och sen fick de komma med sina best?llningar, s?ger en av Boeings produktionschefer.
F?r det handlar s? klart om flygbranschen. Den bransch som trots att den p? hundra ?r inte har lyckats visa en endaste femtio?ring i vinst, st?ndigt drar till sig .
Den bransch som enligt Warren Buffet f?r hundra ?r sedan hade beh?vt en struktur?tg?rd i form av ett mord.
- If capitalists had been present at Kitty Hawk when the Wright brothers' plane first took off, they should have shot it down.
N?r Boeing skulle f?rs?ka m?ta Airbus nya skrytk?rra A380, ins?g de det som f?r en webbekonom kan tyckas vara sj?lvklart, att marknadsframg?ng bygger p? att lyssna p? vad kunder och konsumenter vill ha.
Ist?llet f?r att l?ta sina ingenj?rer best?mma, bj?d de in leverant?rer och kunder i utvecklingen av det nya flygplanet Dreamliner.
Vad de fick h?ra av kunderna var inte det som var standardt?nk inom branschen, n?mligen att st?rre och snabbare flygplan ?r framtiden.
Kunderna ville ha mindre, milj?v?nliga och bullerfria flygplan och sket i storlek och hastighet.
- Om vi kunde bygga ett flygande tr?d, var det vad de ville ha, s?ger en av Boeings produktmarknadschefer.
Det flygande tr?det f?r mig att t?nka p? n?r Homer skulle utveckla en bil ?t sin brorsa som var chef f?r en biltillverkare:
Men det sk?mtet ?r inte lika kul ?r 2007. Och Boeings nyt?nkande f?r inte bara tankarna till Simpsons utan ?ven till Googles Open Handset Alliance. Likt Boeing har Google valt att tackla en sv?r markand genom att ?dmjukt bjuda in 33 vitt skilda f?retag f?r att tillsammans med dem utveckla ett nytt mobiltelefonigr?nssnitt.
Bara namnen, A380 vs. Dreamliner, borde ge en fingervisning om vem som har gjort r?tt. 738 Dreamliners ?r redan best?llda och den som kan punga ut den dryga miljarden som ett exemplar kostar, f?r st?lla sig i k? och v?nta till 2014.
Industri 2.0 ?r vad det ?r! USA - Europa 1-0.
[K?lla till story & citat: DN Ekonomi L?rdagen den 17 november]
Visst ?r det kul att g?ra reklam som folk pratar om. Men det ?r ?nd? b?ttre att g?ra reklam som tidningar, radio och TV kanaler g?r nyheter av. V?r kampanj f?r Playground har nu genererat ytterligare PR i alla t?nkbara kanaler.
som tidigt uppm?rksammade v?rt experiment har nu ?ven
och RIX Morgonzoo valt att rapportera om v?r kampanj. Ikv?ll g?r ocks? SVT en uppf?ljning p? deras tidigare inslag om att det faktiskt gick att kl?cka en kyckling med hj?lp av en dunjacka. Inslaget ser du 19.15. Och som det inte r?cker med det. Imorgon har Aftonbladet och Land&Rikerunt p? SR valt att g?ra en nyhet om experimentet ocks?.
Kul tycker vi, trots att vi b?rjar bli vana med att v?ra reklamkampanjer uppm?rksammas av media.
H?r kan du lyssna p? det 5 minuter l?nga inslaget i RIX Morgonzoo.
Under en veckas tid har h?nspappan ruvat ett ?gg i en dunjacka och i morse tittade en v?lm?ende liten kyckling ?ntligen ut! Dunjackorna du hittar p? Playground ?r allts? s? varma att de kan r?dda liv...
Vi h?lsar kycklingen v?lkommen till v?rlden, och ett stort grattis till den stolta h?nspappan!
Se mer av experimentet p? H?nspappans
Ute i blogosf?ren har det skrivits och kommenterats en hel del om
p? senaste tiden, dvs Facebooks &nya& modell f?r att kapitalisera p? deras &nya& insikt att m?nniskor p?verkar m?nniskor.
Och nu har The Economist dragit sitt str? till stacken. En
som sammanfattar l?get inom n?t- och konversationsmarknadsf?ringen just nu avslutas med en intressant observation:
&Yet another problem, says Paul Martino, an entrepreneur who launched
Tribe, an early social network, is that the interpersonal connections
(called the 'social graph') on such networks are also of low quality.
Because few people dare to dump former friends or to reject unwanted
friend requests from casual acquaintances, 'social graphs degenerate to
noise in all cases,' he says. If he is right, social-marketing
campaigns will descend into visual clutter about the banal doings of
increasingly random people, rather than being the next big thing in
advertising.&
N?gon som k?nner igen sig?
Det ?r inte l?tt att vara Planner. S?rskilt sv?rt kan det vara n?r det ska f?rklaras f?r andra m?nniskor vad det ?r en Planner egentligen g?r och vad det ?r f?r v?rde som planningarbete tillf?r.
Jag brukar s?ga att planning handlar om liv och d?d.
Plannern f?ddes i en brytningstid. Han ?ppnade sina observanta ?gon samma ?r som Winston Churchill begravdes och samma ?r som USA b?rjade sina bombningar av Nordvietnam.
Men hade det funnits ?tminstone en Planner 170 ?r tidigare, hade liv kunnat r?ddas och hela v?rldshistorien kunnat skrivas om.
P? den tiden var det n?mligen s? att kungar och kejsare betedde sig ungef?r s? som m?nga varum?rkes?gare beter sig idag. De trodde n?mligen att deras st?llning och makt var dem tilldelade av Gud den allsm?ktige och inte av deras unders?tar, de som idag brukar kallas f?r konsumenter.
I Frankrike var denna situation mycket p?taglig. Konsumenten svalt och makten vilade hos kung Ludvig XVI och drottning Maria Antonia Josepha Johanna von Habsburg-Lothringen, ?ven kallad Marie Antoinette. Dessa tv? brydde sig f?ga om vad deras unders?tar, de vanliga franska konsumenterna, tyckte och t?nkte och hade ingen aning om vad sv?lt var f?r n?gonting.
Men det faktum att de fullst?ndigt ignorerade konsumentens tankar skulle komma att st? dem dyrt. Och hade de som sagt haft en Planner s? hade det inte beh?vt sluta s? fasligt illa som det till slut gjorde. Visserligen hade de en rad r?dgivare, men inga var s? skarpa att de fick kalla sig f?r Planners.
N?r konsumentens vilja exploderade i den Franska revolutionen ?r 1789 befann sig Ludwig p? n?got som idag kanske skulle ha varit ett teambuildingevent eller en varum?rkesworkshop. Han var p? jakt.
N?r han d? av en av sina jas?gare pl?tsligt fick h?ra att Bastiljen hade stormats, ska den mycket f?rv?nade konungen ha fr?gat &?r det uppror?& &Nej ers Majest?t, det ?r revolution& svarade en modig r?dgivare. Konungen valde att stoppa huvudet i sanden och noterade samma kv?ll i sin dagbok &Ingenting&. Han hade n?mligen inte lyckats skjuta en enda hare p? sin jakt.
?n v?rre var det f?r hans maka, Marie Antoinette. Denna kvinnas f?rst?else f?r konsumenten var om n?got ?nnu s?mre och hon hade ingen som kunde v?gleda henne i hennes strategiska kommunikationsbeslut.
En dag ?r 1789 f?rh?ll det sig s? att ett g?ng kvinnliga konsumenter som var tr?tta p? hur varum?rkes?garen behandlade dem, gick ut och demonstrerade. P? grund av missv?xten hade de n?mligen inget br?d. Idag hade de nog startat en &Vi som hatar Marie Antoinette&-klubb p? Facebook. De skulle g? till &bagaren& (kungen) och &bagarfrun& (Marie Antoinette) och klaga.
Marie ?kte f?rbi denna demonstration i sin dyrk?pta f?retagsbil, en vacker droska. Av en slump gjorde hon s?ledes ett antropologiskt bes?k hos sina konsumenter. Och n?r hon h?rde vad dessa hade att s?ga, blev hon m?kta f?rv?nad.
&Men om de inte har br?d, varf?r ?ter de d? inte kakor?& ska hon ha utbrustit. Hade den stackars Marie Antoinette haft en Planner som hade f?rklarat f?r henne att det inte spelar n?gon roll vad hon t?nker och tycker, att det ?r konsumenten som best?mmer och att konsumenten inte hade n?gon aning om vad kakor var f?r n?gonting, ja d? hade hon heller inte blivit dekapiterad p? Place de la Concorde, den 16 oktober ?r 1793.
De sista ord som denna stackars inifr?nut-t?nkande kvinna ska ha yttrat var &Urs?kta, det var inte meningen.& Hon riktade orden till sin b?del, som hon hade r?kat trampa p? f?tterna, innan hon stack sitt vackra lilla huvud r?tt in giljotinens st?lblanka leende.
Hade hon d? haft en Planner, hade hennes huvud och hennes varum?rke (monarkin), inte beh?vt g? samma bistra ?de tillm?tes som s? m?nga andra varum?rken som inte lyssnar till konsumenten, g?r ?n i dessa dagar.
(Om ni undrar vad som h?nde med huvudet, s? begravdes det mellan hennes ben, p? Madeleinekyrkog?rden i Paris.)
Det ?r inte f?rsta inl?gget om att vi befinner oss i en tid d?r utvecklingen g?r rasande fort, men det ?r fortfarande lika intressant att reflektera ?ver. Det senaste dryga ?rhundrandet har vi ju h& motordrivna fordon, LP-skivan, TV:n, tv? v?rldskrig, movieboxen, videon, walkman, datorn, internet, mobiltelefon,n,n, google, myspace, facebook etc. Vi har varit enormt produktiva och i takt med de digitala m?jligheternas frammarsch har utvecklingen den senaste tiden g?tt oerh?rt snabbt. Som m?nniskor har vi varit enormt duktiga p? att anpassa oss och hela tiden hitta nya s?tt att kombinera de olika tekniska hj?lpmedel som st?r till buds.
Ibland ?r det dock intressant att stanna upp och blicka tillbaka f?r att f? lite perspektiv. Dels f?r att det ger en inblick hur otroligt fort det g?r idag men dels f?r att det ger oss en tankest?llare p? hur det kanske kommer att se ut imorgon?
Den h?r filmen som jag hittade p? Youtube (var annars?) tycker jag ?r oerh?rt sev?rd och beskriver just ovanst?ende. Hur fort det g?r idag och hur kommer det se ut imorgon? Filmen ?r gjord f?r Colorado High School 2006 och skapades f?r att f? ig?ng en dialog om hur framtidens skola borde se ut.
Tidigare idag meddelade H?nspappan p? sin
att han anat att ?gget r?rt p? sig under natten. S?h?r i efterhand kan vi nog konstatera att det kanske bara var H?nspappans hj?rta som slagit lite extra h?ftigt... Kl?ckningen b?rjar n?rma sig och det ?r inte konstigt om H?nspappan b?rjar k?nna sig lite nerv?s inf?r sin kommande f?r?ldraroll. F?r att klara av sin uppgift p? b?sta s?tt passar han p? att vila och samtidigt l?sa p? om vad det egentligen inneb?r att bli farsa.
Surfa in p?
och f?lj det ?ventyrliga experimentet p? liv och d?d.
Ikv?ll g?ller det! Vi ?r nominerade i 100-wattaren i kategorin Konsumentreklam med
ATG?s kampanj "F?r att h?star ger allt". S?klart h?ller vi tummarna f?r en plats p? pallen.
T?nk om det skulle g? lika bra som det gjorde p? Nya Zeeland! L?s mer om det i pressmeddelandet nedan.
Julklappshandeln f?rv?ntas sl? nya
i ?r igen och Handelns Utredningsinstitut (HUI) ber?knar att oms?ttningen kommer landa p? blygsamma 62 miljarder kronor. Om man f?rdelar det per inv?nare ska varje svensk s?tta spr?tt p? drygt 6 000 kr.
Det intressanta med julklappshandeln ?r att den, i princip, varje ?r s?tter nya rekord, oavsett konjunktur. Man kan ju spekulera i vad det beror p?. N?r det ?r tuffa tider kanske man sparar p? andra saker f?r att fokusera p? julen och g?ra n?got gl?djande i m?rkret och n?r det ?r h?gkonjunktur s? ?r det sj?lvklart att sk?mma bort sig ytterligare.
Oavsett vad det beror p? s? har v?r nyanst?llda originalare Lotta Person uppm?rksammat att oberoende rekord i julf?rs?ljningen s? ?r det inte alla som f?r n?gra julklappar ?verhuvudtaget. Hon har nu ansvaret f?r att samla in julklappar till ensamst?ende f?r?ldrar som inte har r?d att ge sina barn n?gra.
S? nu har du m?jlighet att hj?lpa till och g?ra en god g?rning och samtidigt se till att vi bidrar till att st?rka konjunkturen. K?p en julklapp och g?r barn som har det lite sv?rt glada. Kom f?rbi oss p? kontoret p? Kungsgatan 5 och l?mna dem h?r innan den 11 december. Skriv g?rna en lapp p? paketet om det passar flicka eller pojke.
Barbro lovar att bjuda p? pepparkakor till alla som engagerar sig.
L?dan som st?r p? kontoret och ska fyllas med julklappar.
Det ?r oerh?rt kul n?r man f?r snabba besked hur en kampanj fungerar. V?r ?ggkampanj f?r Playground har omedelbart gett resultat. F?rutom att det var bes?ksrekod i butiken i l?rdags s? har ?ven media uppm?rksammat kampanjen. F?ljande ?r ett inslag fr?n SVT som s?ndes i fredagskv?ll.
Vill du veta om det blir en kyckling? F?lj exprimentet p?
eller bes?k butiken p? Adolf Fredriks Kyrkogata 15
Med dunjackorna hos Playground tror vi att det g?r. ?kestam Holst har p?b?rjat ett experiment som ska unders?ka exakt hur bra jackorna fr?n Marmot och Patagonia h?ller v?rmen. Till v?r hj?lp har vi ett befruktat ?gg, en dunjacka samt en h?nspappa som kommer att ruva p? ?gget i och i n?rheten av butikens tillf?lliga h?nsg?rd. G?r allt som vi hoppas f?r Playground till?kning i butiken mot slutet av veckan. H?ll tummarna!
F?lj det ?ventyrliga experimentet i butiken eller p?
(rapport fr?n den sp?nnande uppf?ljningen kommer f?rst?s ?ven att dyka upp h?r p? bloggen...)
We believe it is. At least with the high quality down jackets found at Playground outdoor equipment store. We have decided to investigate exact how well the jackets from Patagonia and Marmot keep the heating. A fertilized egg, a down jacket and one human being are enabling the experiment. Our person (also known as the hen) will be hatching the egg in the temporary “chicken farm” in the store.
Basic conditions are a solid temperature at 100°Fahrenheit and a relative humidity at 60 %. The egg must be in regular motion. A thermometer and a hygrometer are placed inside the jacket controlling the conditions. If everything goes as planned the store expect an addition in the end of the week. Fingers crossed!
Photographer: Carl-Johan Paulin, Retuch: Anders Wadin
Sveriges Radios
?r ett oxymoron - bra svensk journalistik. Den som varje s?ndag tar sig tiden att lyssna p? det tv? timmar l?nga programmet kommer v?l rustad mot alla besserwissers vid m?ndagsfikat.
uppm?rksammades det bland annat att det i Sverige har bildats en Amat?rakademi. Bakom akademin st?r alla Sveriges studief?rbund och verksamhetens syfte ?r inte pornografisk utan handlar om att fr?mja kultur som skapas enbart av k?rlek till kulturen (amat?r kommer fr?n franskans amour = k?rlek).
Ja jag vet, Time Magazine uts?g redan f?rra ?ret s?v?l Pervez Musharraf som undertecknad till person of the year och mediehusen hotas av alla frilansbloggare bla, bla, bla, bla.... Dessutom har l?t-en-massa-snorungar-g?ra-reklam-och-s?-f?r-vi-en-massa-press-men-visar-inte-filmen-mer-?n-en-g?ng-trenden g?tt ?ver f?r l?nge sen.
Men det ?r ?nd? intressant. Akademin ?r resultatet av en l?ngvarig process. Inneb?rden av ordet &amat?r& har l?ngsamt f?rskjutits. En amat?r ?r inte l?ngre n?gon kuf som sitter i k?llaren och pillar med en radio. Amat?ren har f?tt respekt!
Tidningar fr?gar allt oftare &folk p? stan& ist?llet f?r &experter& vad de tycker om olika f?reteelser. Sveriges Radios Kv?llspasset har ett inslag som kallas f?r &De sakokunniga&, d?r en panel best?ende av helt vanligt folk f?r tycka om s?dant som tidigare bara &experter& fick ha ?sikter om.
I USA har amat?ren alltid varit hj?lte. Hela nationen bygger p? den glade amat?ren. Exempelvis har sk?despelare och fejkbrottare inga problem att bli tunga politiker, i Sverige kr?vs det decennier av avm?nniskofiering i n?got ungdomsf?rbund innan det g?r att f? respekt.&
H?r kommer ett g?ng glada amat?rer (tv? fr?n SR och fyra fr?n mig):
1. Paul Potts. Utan formell skolning briljerar han inom v?rldens dyraste konstform, opera. Proffsen skakar t?nder och menar att det ?r fel, fel, fel...
2. Al Gore (a.k.a. Gore The Boore) En f?rlorarpolitiker som till och med f?rlorar n?r han vinner, lyckas utan n?gon som helst naturvetenskaplig utbildning f?rm? v?rlden att bli milj?tokig.
3. Amat?rpornografen. Googla &amat?r& s? f?r du se. Porrstj?rnan ?r en relik. Studioljus och skalpell har bytts mot skum ikeabelysning, skinnsoffor och bleka valkar.
4. Amat?rprogrammeraren ?r sedan l?nge accepterad som skapare av kvalitetsprodukter. Open source-programmerare och hackers ?r erk?nt skickligare ?n de som tj?nar pengar p? sitt slit.
5. Amat?rsporten. I USA ?r amat?ridrott p? universitetsniv? lika stort som proffsidrott. NCAA (National Collegiate Athletic Association) ?r minst lika m?ktiga som baseballens MLB, basketens NBA och footballens NFL.
6. Fred Thompson, Arnold Schwarzenegger & Ronald Reagan. En presidentkandidat, en guven?r och en superpresident. Alla tre b?rjade som B-sk?disar. Alla tre ?r repubilkaner som sp?r p? bilden av den klassiska demokraten, ett fisf?rn?mt, v?lutbildat &proffs&.
Amat?rens resning beror s? klart p? internet. Men till det kommer att klassiska amat?rer har blivit duktigare, att samh?llet f?ster mindre vikt vid formell bildning och att allt det tillsammans har ?kat medias intresse f?r amat?ren.
Men ?ven om amat?ren kan str?cka lite p? sig och sannolikt aldrig mer kommer att betraktas som det gamla gardet amat?rer, d?rar som rusar omkring i skogen med konstiga kartor eller sitter utomhus i minusgrader och tittar p? sm?f?glar, s? kommer amat?ren aldrig att ers?tta proffset.
Varenda amat?r, oavsett om det ?r en bloggare, pornograf eller idrottsman, s?ljer gladeligen ut s? fort n?gon kommer med en pengap?se och erbjudandet om ?kta erk?nnande i form av en proffsstitel.
S?dan ?r kapitalismen...
Byr?ns kampanj f?r Postens ombudsn?t har g?tt ?ver hela landet i n?gra
veckor. Posten ?r inne i en v? oms?ttningen ?kar,
vinsten ?kar, sjuktalen sjunker och attityden till varum?rket f?rb?ttras. Vi
har varit med p? hela resan fr?n ett f?retag i kris till &v?rldens b?sta
Post&. Och snart kommer julkampanjen...
(Hela artikeln .)
Jo, det har vi f?rst?s. B?de en och tv? och sjuhundra g?nger. Den h?r g?ngen ?r det allas hypehoney Mark Zuckerberg som tror att folk inte l?ngre kommer att ber?ras eller p?verkas av masskommunikation.
Jag vet att man riskerar att st?mplas som reklamnostalgisk luddit s? fort man till?mpar lite skepticism p? den h?r typen av uttalanden. Tro mig, jag ?lskar ny teknik och tror stenh?rt p? nya kommunikationskanaler och ?r fullkomligt webb 2.0-fr?lst. Men det g?ller ju att ha lite perspektiv p? saker och ting och framf?r allt att komma bort fr?n myten om nollsummespelet - att vi slutar anv?nda n?got gammalt bara f?r att det kommer n?got nytt. Det ?r n?mligen inte alls s?kert att det ?r s?.
Visst f?rst?r jag att Zuckerberg& har en egen agenda snarare ?n s?ker sanningen. Men jag tycker ?nd? att s?rskilt tv? uttalanden han gjorde ?r intressanta att kommentera:
&Nothing influences people more than a recommendation from a trusted friend.&
Kommentar:
&Online users will opt, he hopes, to be 'fans' of the various brands,
allowing advertisers to send them messages or add applications.&
Kommentar:
Det h?nder att en AD-assistent kommer till en punkt d? han k?nner ett starkt behov av att pr?va sina vingar n?nstans i den stora v?rlden, utanf?r reklambyr?ns v?ggar s? att s?ga. Det kan samtidigt vara nyttigt f?r assistentens kollegor att f?rs?ka klara sig p? egen hand n?gra dagar.
Efter att ha styrt min r?da sportbil (med GPS) genom Beverly Hills, cruisat Mullholland Drive uppf?r och nedf?r, spanat efter frisbee-kastande Hollywoodk?ndisar p? Venice Beach, druckit ett antal Orange Mocca Frappuccino p? Starbucks (ni Zoolander-fans vet vad jag pratar om), besk?dat en &supersize& utsikt fr?n Getty Center, hj?lpt en tandst?llningsprydd Starbucks-tjej uttala sitt svenska efternamn (Skjoeld) och posat med Batman och Robin p? Hollywood Walk Of Fame s? k?nns det som jag b?rjar komma in ganska bra i LA-tempot. ?terst?r g?r bla the Hives p? Hollywood Avalon och en fest hemma hos en designprofessor vid namn Hanenberger.
Sen kanske jag kommer hem igen.
Just nu kan vi bevittna ett fint exempel p? faran med snuttifiering och ett medielandskap d?r f? orkar l?sa l?ngre ?n rubriken. Det handlar om Radioheads experiment att sl?ppa sitt senaste album
p? n?tet och l?ta folk betala precis vad de vill f?r att ladda ner det - eller inte betala n?got alls. Banbrytande, eftersom det ?r f?rsta g?ngen ett stort band rundar skivbolagen med en helt ny aff?rsmodell.
Och nu b?rjar rapporter om &misslyckande& - och kanske n?gra uns skadegl?dje - att hagla b?de
ger en bra ?verblick). K?llan ?r en
d?r det visar sig att ungef?r 6 av 10 som laddade ner albumet under f?rsta m?naden inte betalade n?got f?r det.
Men ?r det verkligen ett misslyckande? N?gra som faktiskt bem?dat sig om att dyka djupare i materialet ?r f?rst?s Comscore sj?lva och i
kommer de bl a fram till att:
Snittpriset folk betalade f?r albumet var $6, inte de $2.26 som de flesta kommentatorer rapporterar, eftersom det ?r meningsl?st att r?kna in dem som laddade ner det gratis. S?nt f?rekommer ju ?ven f?r album som sl?pps p? traditionellt vis.
L?gt r?knat har Radiohead dragit in en miljon dollar bara f?rsta m?naden p? In Rainbows.
Och d? ska man t?nka p? att Radiohead beh?ller en avsev?rt h?gre andel av pengarna sj?lva ?n vad de gjort n?r de tidigare sl?ppt album via skivbolag.
Sedan finns f?rst?s den del fr?gor att fundera p? i sammanhanget, t ex hur betala-vad- du-vill-modellen fungerar f?r mer ok?nda band som inte kunnat bygga upp en fanbase skivbolagsv?gen. Men tv? saker st?r klara s? h?r l?ngt: F?r det f?rsta att In Rainbows- experimentet definitivt inte ?r ett fiasko. F?r det andra att In Rainbows ?r ett intressant f?rsta steg mot en aff?rsmodell 2.0 f?r digitala produkter.
Men den riktigt intressanta fr?gan ?r v?l den h?r: Eftersom vi alltmer formar v?rt beteende och v?ra f?rv?ntningar utifr?n hur vi agerar p? n?tet, n?r tar gratis- eller betala-vad-du-vill-modellen steget ut i den fysiska v?rlden?
40 procent av alla svenskar lider regelbundet av halsbr?nna. Mycket f? v?ljer att behandla sin ?komma och g?r ist?llet ett aktivt val att l?ta de ofta sm?rtsamma symptomen "g? ?ver av sig sj?lv".
40 percent of all swedes suffer from regular heart burn. Very few choose to treat their ailment but instead tend to make an active choice to let the very painful symptoms "pass over by themselves".
Photographer: Bisse Bengtsson, Agency: ?kestam Holst
D? var det dags f?r Sibylla igen. Den h?r g?ngen en kampanj f?r Super Meal
under temat ”F?r riktiga m?n”. Annonser breder ut sig i kv?llspress de
n?rmaste tv? veckorna och spotar med bekant r?st ljuder i radion.
Hela planningavdelningen (dvs jag och Axel) p? ?kestam Holst ?r h?ngivna The Economist-fans och d?rf?r t?nkte jag passa p? att f?rmedla ?nnu en anledning att ?lska dem. Den anledningen heter &What's in the journals& och ?r en gratistj?nst d?r The Economist varje m?nad sammanfattar det viktigaste unders?kningarna, studierna och rapporterna som beslutsfattare i n?ringslivet b?r ha koll p?.
ber?ttas bl a om en studie i Harvard Business Review d?r tre forskare f?rs?kt sig p? att faktiskt m?ta v?rdet av word-of-mouth. Det verkar ju accepteras som en truism att w-o-m ?r den b?sta sortens marknadsf?ring, men hur bra ?r det egentligen? F?r att ta reda p? det studerade de dels ett telekomf?retag och dels ett f?retag inom finanssektorn, och kom fram till det f?ljande:
Det ?r m?nga som s?ger att de ska rekommendera produkten/tj?nsten men inte alls lika m?nga som faktiskt g?r det. 81% av telekomf?retagets kunder och 68% av finansf?retagets p?stod att de skulle rekommendera f?retagen till sina v?nner men bara 30% (telekom) respektive 33% (finans) gjorde det.
Av de faktiska rekommendationerna leder bara ett f?tal till nya kunder. I studien l?g andelen p? 12-14% (dvs av de 30-33%, inte av alla).
?nnu f?rre blir l?nsamma kunder. 8-11% av de som faktiskt blev kunder i studien blev ocks? l?nsamma.
Slutsats: Det fr?msta v?rdet i w-o-m ?r l?gre marknadsf?ringskostnader, inte ?kade int?kter. Om ens det. F?r n?r man t?nker efter ?r ju resultatet rent horribelt d?ligt. Av alla rekommendationerna ledde bara 0,3% till l?nsamma aff?rer i telekomf?retagets fall och 0,5% i finansf?retagets. Och st?ller man det dessutom i relation till hur m?nga som sa att de skulle rekommendera f?retagen till sina v?nner - med andra ord det som ofta trackas i varum?rkesm?tningar - blir ju resultaten mikroskopiska.
Snackas det f?r mycket om word-of-mouth?
( finns mer om studien.)
Ig?r talade jag med mitt gudbarn. Hon ?r 12 ?r gammal och nyfiken p? reklam och oerh?rt insiktsfull. Och ig?r s? fr?gade hon om all reklam ?r sann?
Ja, det ?r ju en oerh?rt relevant fr?ga. Jag sa att jag inte kunde svara f?r alla som g?r reklam, men den reklam som v?r reklambyr? producerar ?r alltid sann. Eftersom mycket av reklamens uppgift handlar om att skapa f?rtroende hos konsumenterna och d? kan man inte ljuga. F?r om man ljuger s? kommer konsumenterna genomsk?da det n?r de v?l k?pt produkten, och d? kommer de aldrig k?pa igen.
Jaha, &Det ?r allts? med reklam som det ?r med v?nner, om man ljuger och luras s? f?rsvinner dom&.
S? dagens visdomsord fr?n en 12-?ring ?r allts?: Behandla dina konsumenter som du behandlar dina v?nner.
inom kategorin Innovative Ideas. N?gon traditionell reklam ?r det inte. Kampanjen, produkten, idén eller vad det nu ska kallas visar att gr?nserna f?r vad som b?r betraktas som reklam ?r spr?ngda.
Nike+ ?r ett onlinecommunity d?r Nike och Ipod knyter samman l?pare v?rlden ?ver. Skor och Ipod ?r kopplade till varandra och statistik kring l?parrundor med mera kan visas och delas online.
Precis som v?rldens alla litteraturkritiker lider av komplex f?r att de trots sina vassa analyser, sj?lv aldrig kan skapa, borde m?ngen torrsimmare inom kommunikationsf?ltet lida. En dikt f?rlorar sin essens n?r den likt ett jaktbyte styckas ner till syntax, form, rimschema, retoriska element och allt annat roligt som kan hittas. Detsamma g?ller n?r kommunikationsl?sningar f?rminskas till n?gra vasst formulerade analyspunkter p? en powerpointslide. Det besj?lade m?tet mellan betraktare och konstverk eller kommunikation och konsument, kan aldrig riktigt f?ngas upp i efterhand.& &
Trots det ?r det of?rsk?mt roligt att med facit i hand f?rs?ka f?rklara reklamframg?ngar.
Med det sagt, ?ver till en teoretisk v?ldt?kt av Nike+:
Inom idrott f?r l?ngdistansl?paren klassas som symbolen f?r ensamvargen som inte k?mpar mot n?gon annan ?n sig sj?lv. En superindividualist och s?ledes en ganska sv?r konsument att hitta, l?ra k?nna och kr?nga till.
Det problemet hade Nike med sina l?parkonsumenter. L?sningen skapades online, genom att l?ta kurvor och statistik visualisera idrotten och konsumtionsupplevelsen p? ett s?tt som tidigare aldrig har gjorts. Den enskilde l?paren synligg?rs ocks? f?r en massa andra med samma passion. P? s? vis skapas en gruppdynamik och ett socialt klister som kollektiva idrotter har inneboende.
Essensen ligger i de positiva n?tverksexternaliteter som Nike+ ger. Begreppet n?tverksexternalitet kommer fr?n nationalekonomin och ?r en egenskap som f?r en produkts v?rde att vara beroende av antalet anv?ndare. Vissa produkter har per definition positiva n?tverksexternaliteter. Det ?r till exempel inte s? kul att ha en telefon ifall det inte finns n?gon annan som har en.
Men det finns ocks? negativa n?tverksexternaliteter. Den ber?mda g?sjackan skrotades ganska snabbt av s?dana h?r snubbar, n?r de d?k upp ?ven p? mindre bemedlade individer.
M?nga onlineidéer ?r klumpiga, skapar inget v?rde och anv?nder sig inte av n?tets inneboende sociala dimension. Men det g?r Nike n?r de lyckas l?sa ett ”offlineproblem” med en onlinel?sning som i sin tur f?r?ndrar m?nniskors beteenden offline: mer spring = mer skor = mer cash.
, en av v?rldens ledande managementkonsulter, har en teori som kortfattat g?r ut p? att jakten p? n?jda kunder inte ?r en framg?ngsrik strategi. Ist?llet f?r att slaviskt m?ta kundn?jdhet b?r fokus ligga p? att skapa ett &positivt s?ljarnetto& hos kunder. ?ven om det finns en teoretisk koppling mellan n?jdhet och lojalitet, ?r den lojala kunden (om hon ?verhuvudtaget finns) en av marknadsf?ringsdisciplinens mest ?verskattade varelser. Hon ?r redan n?jd och leder inte till tillv?xt, s? skit i henne.
Positivt s?ljarnetto inneb?r att kunden blir en del av f?retagets aff?r. S?ljarnettot kan skapas monet?rt eller emotionellt. Exempelvis l?ter mobiloperat?rer kunder ringa till l?gre pris mellan varandra, vilket g?r att kunder rent monet?rt tj?nar p? att andra blir kunder i samma f?retag.
S?ljarnettot kan ocks? skapas emotionellt. Det vill s?ga att konsumenter uppskattar och finner det v?rdefullt att andra delar deras relation till varum?rket.
Det ?r det Nike lyckas med genom Nike+. Den enskilde l?parens konsumtionsupplevelse ?kar dramatiskt n?r denne knyts samman med andra l?pare. L?paren blir ben?gen att f? med sig andra och ?ven g?ra dem till kunder, vilket ?kar de positiva n?tveksexternaliteterna. Det fina f?r Nike ?r att det s?klart bara funkar genom det kollektiva anv?ndandet av Nikes (och Apples) produkter. Alla konsumenten blir en del av varum?rket och hj?lper Nike att v?xa.
Visst ?r det vacker poesi!